Hej

Uundrar hur det står till med era metoder vad gäller väderleksundersökningar?

Nu på lördagen skulle det bli regn och på på söndagen vackert väder med solchanser. Vad händer, jo precis tvärtom. Kan man någonsin planera nånting efter era prognoser?

Mvh Henrik Karelenbo

Hej Henrik!

Jo, du må tro att vi själva blev lite förbluffade av vädret i lördags. Nu skriver du inte var du bor men jag kan ta Stockholm som exempel.

I torsdags trodde vi på mulet väder, regn en stor del av dagen och bara 10 grader. På fredagen hade prognoserna ändrat sig till visserligen mulet men uppehåll och 12-14 grader. Men det blev varmt, 17-20 grader här i Stockholmstrakten, och faktiskt också en del sol.

Problemet var att kallfronten hade svårt att avancera söderut och tränga undan den varma luften.

Nu är det ju inte så att vi meteorologer på TV4 och inte heller SVT själva sitter och ”hittar på”.

Vi köper in informationen från SMHI och för det mesta är dessa prognoser tillförlitliga.

Med vänliga hälsningar

Peter Kondrup

Hej jag undrar om det finns luftfuktighet som kallas “normal” i våra trakter, detta med anledning att jag hörde att det varit 90% l-f under midnattsloppet i helgen.

Tacksam för svar mvh

AnneLill Ludwigsson

Hej AnneLill!

En normal och behaglig luftfuktighet är när vi vid +20 grader har ca 60% i relativ luftfuktighet. Vid högre temperaturer, redan från 25 grader och där över, så upplevs en luftfuktighet på 60% som klibbigt, kvavt och hettan känns tryckande.

Luftfuktigheten varierar under dygnet, den sjunker dagtid och stiger under nätterna. I samband med dimma och regn kan luftfuktigheten vara uppe i 95-100%.

Vi omges av många sjöar och hav så vi har en ganska hög luftfuktighet i landet men den svenska sommarvärmen brukar vanligtvis kännas ganska torr i jämförelse till tropikerna.

Med vänliga hälsningar

Ulrika Andersson

Hej!

Hur uppstår en tromb?

Med vänliga hälsningar

Bo Ericson

Hej Bo!

Ännu har forskarna inte riktigt full förståelse för alla processer vid trombbildning men i stora drag är det klarlagt. Jag försöker härmed göra en lång historia kort angående hur tromber bildas i våra trakter.

Till att börja med krävs ett kraftigt åskväder för att bilda en tromb. I åskmolnet bildas kraftiga upp- och nedvindar – uppvindarna främst framför molnet och nedvindarna i samband med nederbörden. I gränszonen mellan dessa vindar bildas en roterande ”vindrulle” som vid kraftiga åskväder kan ses i form av en molnrulle i framkant på ett annalkande åskväder. Det som kan hända med denna vindrulle är att dess ena ände fångas av uppvindarna vilket gör att vindrullen lutas upp mot vertikalt läge – en del dras nedåt och en uppåt. När den nedre delen av vindrullen får kontakt med marken ökar vindhastigheten och det är då vi har fått till en tromb.

I Sverige är tromber relativt svaga, varar i en relativt kort tid och de kan rotera både medsols och motsols. I sällsynta fall bildas i Sverige dock något som kallas för en superceller, vilka är åskväder som är så stora att Coriolis-kraften får dem att rotera motsols. I ett sådant fall kan kraftigare tromber bildas som varar längre och nästan uteslutande roterar motsols.

Tack för din fråga!

Mvh/ Gustav Åström

Hej!

Jag undrar hur tråg uppstår, rätt fantastiskt att det på en smal “remsa” kan bildas cb-moln. Har fått för mig att de är svåra att förutspå och att de tråg som visas på kartor inte är några prognoser utan de som uppstått!?

 Jag önskar också några bra litteraturtips då gärna på studentlitteratur som ni använt er av under er fantastiska utbildning.

 Hälsningar Anders

Hej Anders,

Tack för ditt mail.

Ett tråg i den meningen som du nämner är som du säger en ”linjeformation” med skurar (Cumelunimbus-moln) som ofta förekommer i kalluftsmassan bakom en kallfront eller i närheten av ett lågtryck. Den uppför sig ganska likt en kallfront i och med att den rör sig ganska snabbt, kan innehålla kraftiga regn eller åskskurar (särskilt sommartid) och ofta har en markant vindvridning mot högre gradtal på vindrosen när den passerat.

Skillnad mellan tråg och front

Den tydligaste skillnaden mellan ett tråg och en front är att det inte är någon större temperaturskillnad framför och bakom tråget. Visst kan dessa ibland vara svåra att göra exakta prognoser på, men ofta ser man ändå tydliga tecken på vad som kommer att hända.

Topp och dal 

En annan mer generell definition på tråg är att det är ett utssträckt område med lågt lufttryck som hänger ihop med ett lågtryck. Genom detta tråg löper ofta en front alternativt en tråglinje (beskriven ovan). Detta tråg är motsatsen till en högtrycksrygg vilka man skulle kunna likna med ”topp och dal”-formationer av högt respektive lågt luftryck.

Bra böcker

Har dessvärre inga bra litteraturtips, mer än den ”meteorologiska bibel” som vi använde under vår utbildning: An Introduction to Dynamic Meteorology (James R. Holton). Det krävs dock ett par år av fysik- och matematikstudier för att kunna kämpa sig igenom den.

En annan bra och lite mindre tung bok är ”Klimatologi” av Gösta Liljekvist. Men det är en gammal bok och jag gissar att den inte säljs i nyupplaga längre.

Hoppas du får en fin sommar.

Mvh, Daniel Fredriksson, Meteorolog TV4

Hej,

Jag åker pendeltåg och sträckan går över Årstabron i Stockholm. Är det någon fara att blixten slår ner i ett pendeltåg och om,  är risken större när det finns vatten under?

 Hälsningar Nettan

Hej!

Visst kan det hända att blixten slår ner i ett tåg eller något annat fordon.

Normalt sett är man dock relativt skyddad om man sitter inuti fordonet. När det gäller just tåg är det risk att kontaktledningen träffas och faller ner på tåget eller spåret. Eftersom den är strömförande är det då viktigt att stanna kvar inuti tåget.

 Du undrar om risken att åskan slår ner i tåget är större om det är vatten under en bro där tåget passerar. Generellt letar sig blixten till den högst belägna punkten och just Årstabron är ganska hög.

Det är snarare höjden över vattnet än vattnet under bron som skulle få åskan att slå ner i tåget.

Med vänliga hälsningar Peter Kondrup

Hej,

Undrar vad det är för skillnad på satellitbild och radarbild. Är den ena bättre än den andra?Hur får Ni fram dem? Vad ger de för besked om väder och vind? Behöver Ni båda för att kunna ge bedömma kommande väder?

Skulle vara intressant att få svar

Ha en fortsatt skön sommar!

Mai Ankarberg Karlsson

Hej Mai,

Tack så mycket för din fråga, det är alltid kul med intresserade tittare.

Satellitbilden är mer eller mindre ett fotografi över hur himlen ser ut ovanifrån sett från en satellit som cirkulerar runt jorden. Det finns mängder av satelliter som skickats upp av just den anledningen att de ska hålla koll på vädret. På så vis får vi fram information av hur molnområden och lågtryck rör sig över jordens yta.

Radarbilder å andra sidan kommer från specialbyggda nederbördsradarer som finns utplacerade på lagom avstånd från varandra så att vi ska kunna täcka in hela Sverige (ca 10-15 st om jag inte minns fel). Dessa registrerar var någonstans som det regnar (eller snöar) just nu och hur pass intensivt det är.

Gemensamt för radar- och satellitbilder är att vi meteorologer använder dem för att se hur vädret är just nu och hur det varit de senaste timmarna. Det behövs för att kunna ge en bra och detaljerad prognos för de allra närmaste timmarna. Våra vädermodeller använder också informationen för att kunna beräkna hur vädret ska bli på längre sikt, upp till 1-2 veckor framåt.

Jag hoppas det gav svar på din fråga. Fortsatt skön sommar.

Vänligen,

Daniel Fredriksson Meteorolog TV4

Hej,

Ni säger kustbandet ibland,  kustlandet ibland, vad är skillnaden?

MVH Christer

Hej Christer!

Kustlandet sträcker sig in en längre bit från kusten – ett par tre mil – och är ett större geografisk område än kustbandet som bara sträcker sig ett par, tre km inåt land.

Med vänliga hälsningar

Maria Svedestig

Jag är intresserad av att veta vad barometerståndet ska stå på i Stockholm. Så att jag kan justera min barometer. Kan ni hjälpa mig?

Vänliga hälsningar Klas Pihl

Hej Klas

Du kan ställa in barometern på 1018 som är lufttrycket just nu (kl 15) i Stockholm. Skulle du ha gamla  millimeterskalan så är det 764 mm

 Hälsningar Anders Nylund

Halo, ett optiskt fenomen

Hej!

Bilden togs idag runt 12.30 tiden då solen låg strax bakom taket till Behrn Arena I Örebro. Ett märkligt fenomen då det inte är eller har varit regn i luften.

MVH Peter Lundgren, örebro

Hej Peter!

Ringen du ser kallas för ”Halo” och det är ett optiskt fenomen som uppkommer när vi har en speciell molntyp, Cirrus=slöjmoln, på himlen. Slöjmolnen, som befinner sig högst upp i atmosfären, där det ofta är mellan 40-60 minusgrader, är ett molntäcke av iskristaller och det krävs nämligen iskristaller för att få till denna optiska brytning som ger denna ring runt solen.

Varmfronter brukar ofta ge sig tillkänna genom att tunna slöjmoln först uppenbarar sig på himlen och då spår denna ring runt solen ofta nederbörd inom det närmaste dygnet, men slöjmolnen kan ibland bara finnas där på himlen utan någon koppling till fronter.

Så det är alltså inte alltid ringen runt solen betyder regn!

Med vänliga hälsningar Ulrika Andersson

Hej!

 Min systers lille 10-årige son har byggt ihop en liten soldriven apparat (den flyttar kulor uppför en ramp som sedan åker ner på en bana igen. Väldigt fascinerande de första 10 minuterna) och undrar varför den bara fungerar i solen. Varför kan man inte använda en lampa istället? Är det UV-ljuset som driver solcellerna eller är det bara att solen lyser så starkt (den fungerar inte heller vid fullmåne).

 Ulf

Hej Ulf,

Vilken spännande apparat! En framtid som ingenjör kanske?

 Solpaneler är beroende av direkt solljus för att producera el. Solljus innehåller ett antal ”strömförande partiklar” – s.k. fotoner, som frigör elektroner när de träffar solpanelen. Det är elektronerna som i sin tur skapar elektrisk ström.

 Till skillnad från solen, genererar månen inget eget ljus. Den ”lysande” månen vi ser från jorden är solens ljus som reflekteras från månens yta.

 Mvh Tone Bekkestad